Naturflickan

Vargbröder av Michelle Paver är väldigt välskriven och en mycket bra bok. Den är väl främst riktad till barn och påminner lite om en fantasybok i upplägget. Helt klart läsvärd. Men anledningen till att jag vill tipsa er om att läsa den är pga av dess ekofilosofiska perspektiv. Alla i boken har en själ, en ande, och ofta talar man om världsanden. Träden har en ande. Djuren har en ande. Isen har en ande. Allt som befinner sig på vår planet, där vargbröderna vandrar, har en ande. Därför behandlas allt med vördnad. Dödar man för att äta måste man lova världsanden att ta vara på allt. Samma med träden. Den här boken utspelar sig för flera tusen år sedan, då levde vi så. Vi var jägare och samlare och vi levde tillsammans med naturen.

TÄNK OM vi tänkte så?



Hur stora skulle miljöproblemen vara då?